Jag tog med mig familjen och plockade svamp för några dagar sedan, och rätt vad det var stack det iväg en hare framför näsan på oss. Duff följde förstås efter men inte hade jag några större förväntningar på vad som skulle hända. Men han sätter igång och skälla, överraskande grovt dessutom. Och han slutar inte heller, tiden går och snart har han hållit på i 5 minuter. Sedan kommer en vindpust och ljudet försvinner lite, jag börjar vänta att han ska komma tillbaka. Och det gör han så småningom, efter 12 minuter, med haren framför sig! Samtidigt fick jag en förklaring till succén. Det var nämligen en sällsynt cool och avslappnad hare som mer eller mindre lekte med Duff. Vi fick på första parkett se hur den stannade och väntade och putsade sig lite, innan den sprang en liten bit igen. Hur som helst, Duff fick förhoppningsvis jaktlusten väckt och jag fick höra ett fint skall. Det smakade extra gott med rådjursgryta med kantareller sedan.
