Söket

Ett försök att beskriva Duffs sök.. Blått är hans, rött är mitt. Idag var han riktigt i farten tyckte jag. Som bäst kanske han var borta 4,5-5 minuter och han sprang då en runda på ungefär 400 meter. Han var som längst cirka 120 bort ifrån mig, vilket kanske inte låter jättemycket men nog är fullt godkännt tycker jag.

Jul=jakt

Annandag jul har av tradition varit den stora rävjaktsdagen. Då samlades gubbar från alla socknar för jakt med vår stövare. Sedan gjorde rådjuren sitt intåg och tog över intresset och nu är det rent av ont om rävhundar. Denna annandag samlade 22 ivriga rådjursjägare för jakt i vår by. Men det är inte sagt att många skyttar gör det lättare att fånga bytet, rådjuren är vaksamma och har koll på armén. Men vi började med en riktigt stor såt och lyckades där få ett djur. Såten var närmare 90 hektar och 2,5 kilometer passlinje. Resten av dagen blev vi lurade.

Skam den som ger sig, följande dag nya tag. Jag ville dock motionera Duff lite först så halv 9 var vi i skogen i mörkret. En 50-minuters runda och ett kort rådjursdrev hann vi med innan jag anslöt till de övriga jägarna, lagom till första såten och dagsljusets inträde. Jag har nog fått frågan flera gånger om jag inte ska släppa min hund "på riktigt" men jag tänker inte göra det i år, åtminstone inte på rådjur. Denna underbara dag blåste det 15 meter per sekund och regnet kom sidlänges. Jag fick stå någon timme på en bergsknall invid en åker, där vinden riktigt kunde få upp farten och trycka in vattnet innanför kläderna. Också denna dag resulterade i ett bytesdjur.

Idag var jag ut på egen hand, blåsigt men åtminstone inte regn. Till slut hittade vi ett rådjur som Duff jagade ca 4 minuter och 700 meter. Det verkar vara det typiska rådjursdrevet för honom, om det går för fort eller inte luktar lika gott som hare vet jag inte men han släpper ganska snabbt och kommer tillbaka.

Det tar sig...

Efter några veckor med annat har jag varit i skogen med Duff igen. Igår jagade han en hare i åtminstone 20 minuter innan det började krångla. Haren kom nästan fram till mig men då hade Duff redan tappat bort spåret. Idag hade han en hare på benen i över en halv timme innan han gav upp. En vända kom den riktigt fint förbihoppande, med Duff ca 2 minuter bakom, men denna gång hade jag dottern och inte geväret med mig. Det verkar i varje fall som att han har börjat lära sig reda ut knepigheterna nu.

Onödigt breda diken

Igår en lite försiktig hund, idag bättre fart. Vi hittade dessutom en hare. Duff såg den inte men när han hittade löpan blev det full fart, till granen där haren just legat och sovit. Äsch då, andra hållet då? Jo, det gick bättre. Efter knappa 10 minuter närmade sig skallet mig på nytt. Riktigt spännande en stund men haren valde en väg som var cirka 50 meter fel, eller rätt ur harens synvinkel. Sedan började haren på ny runda och då blev det för svårt.

Hare x2

Helgerna flyger förbi. På lördagen var det jakt i öster. Glömde jaktradiokabeln, tappade väskan i sjön och korven i brasan. I övrigt hade vi 2 getter i farten, inget mera. Rätt så glest med vilt, kanske beroende på lo.
Sedan fanns det en knapp timme kvar med dagsljus så jag skyndade hem och ut med Duff. Vi hittade en hare som han drev i 10 minuter, tappade bort och sökte efter i 10 till innan han tog kurs rakt på mig. Fullt godkännt. (Tack fammo för barnvakten).
Söndag morgon, hård blåst och ute i skogen i gryningen. Denna dag hade jag en ängslig hund med mig som stod och tittade fundersamt in i skogen. Gissar att det var alla oljud från vind och träd som var orsaken. Gårdagens hare låg under samma buske igen. Blev 5 minuter drev innan han snabbt vände om och kom tillbaks, ängslig som sagt.

Den som söker han letar..

Det känns lite segare i skogen med Duff nu. Det är som att han skulle vara lite försiktigare än tidigare, annars är det förväntningarna som har stigit. Han håller noga koll på mig, det är bara kadaver och liknande som väcker hans intresse. En kväll hade vi 4 rådjur framför oss på en väg, vilket inte ens resulterade i ett skall en gång. Där skyller jag på regn och tilltagande mörker.
Nåja, det är bara att köra på. Idag var det lugnt och fint väder, något blött men annars bra. Jag hade till och med bössan med mig, med tanken att skjuta en hare om han skulle prestera någorlunda. För att visa på vad vi ska syssla med i skogen. På vanliga stället stöter Duff upp haren (det är långt ifrån varje gång han är på plats om ni tror det). Ca 7 minuter är det drev, sedan tappar han bort den. Inget att hurra över men desto mera glädjande då att han stannar och söker i hela 15 minuter, med enstaka väckskall. Och ännu gladare blir jag när han kommer till mig sedan, totalt är han borta en halv timme.

En riktig rulla-sig-i-skit-dag

Duff fyller ett halvt år idag. Vi tog en runda i skogen för att fira. När jag går hoppar och studsar han omkring, när jag sätter mig ner stannar han. När han försvinner en stund är det för att rulla sig i skit eller bara äta av den. Något vilt hittade han inte idag, inte så konstigt kanske när han springer omkring i ett moln av skitlukt. Tålamod...

Långskjuts

Senaste veckan gick utan viltkontakt för Duff. Vi har förstås varit ut några gånger men det har inte hänt så mycket. Kanske bra i och för sig så att man inte glömmer bort att han bara är en pojkspoling. Idag tog vi en runda för att söka efter harkompisen igen. Tydligen fanns det gott om lukt för Duff snusade på ivrigt, men utan att få någon ordning. Efter kanske en timme började vi söka oss hemåt igen och då hittade han rätt helt plötsligt och börjar skälla. Men sen tappar han tråden igen innan hare sticker iväg framför ögonen på oss. Då blir det förstås fullt pådrag, men sen undrar jag lite vad som hände, för efter ett kort strul drar det iväg långt. Kanske han bytte till rådjur, hur som helst så avbryter han 20 minuter efter att vi såg haren. Men då är han så nära hem att han sticker dit istället för att söka upp mig. Inte bra men ett tecken på orutin och osäkerhet kanske?

En grön stol

En stol är bra när man skall lära en hund att bli självständig. Morgonens runda började lite segt. Duff hängde mest i hasorna på mig. Men sedan hittade han tydligen något intressant i ett skogsområde, antagligen nattspåren efter vår harkompis. I 15 minuter höll han på och rotade innan han sökte kontakt med mig. Sedan följde jag med honom in en bit och då tog han en 10-minutersrunda till. Inget djur på benen idag men jag är nöjd ändå.

Generalpasset

Idag var jag till grannbyn på rådjursjakt. Lottades till generalpasset i första såten och mycket riktigt, snart kom get med killing förbi mig. Tyvärr var dom ca 10 meter för långt bort för att jag skulle kunna göra något (knappa 35 meter stegade jag det till). Duff var med hela dagen men bara som praktikant, han fick sitta i bilen och bara komma fram i pauserna. Gubbarna tyckte i varje fall att han verkade vara en väldigt social typ.
Men sen måste han förstås få komma ut och röra på sig en aning så på hemvägen gick vi en sväng i skogen. Snabbt nosade han upp get med killing och efter en kort runda, kanske en minut, så kom dom smygandes förbi mig. Efter ca 5 minuter tappade han bort dom vid en väg, och då passade vi på att avbryta och sluta för dagen.

Mera hare

http://www.youtube.com/watch?v=k894jP7russ&feature=youtu.be

Man kan åtminstone lyssna, bildkvaliteten försvann någonstans på vägen.

Vi snubblade över en hare igen. Efter 5 minuter kom haren och Duff tillbaks på lagom skotthåll, sedan fortsatte de åtminstone 10 minuter till. Efter det försvann skallet i vinden och jag inte vad som hände mera. Men troligen kom Duff på våra spår och tog fel håll, för jag hittade honom vid bilen efter ett tag.

Jaktlust

Blev ett litet drev ikväll igen. Hade dottern med mig och medan vi kastade sten i ett dike försvann Duff och började skälla efter några minuter. Sedan höll han på i 5 minuter innan han avbröt och sökte sig tillbaks till oss. Säkerligen rådjur.
Jag är rätt nöjd över hur självständigt han har börjat söka när han får upp ett spår. Men han är ju fortfarande ung och man borde väl jobba mera med dressyr och spårning, det är ju bara det att det är så roligt att se hans jaktlust.

Vitsvans

Vitsvanshjorten är på intågande på Föglö. Igårkväll fick jag se den första för egen del.
Jag var också ut med Duff en sväng. När vi gick på en skogsbilväg stod ett rådjur framför oss. Duff såg det inte men när vi passerade platsen där det stått blev det fart. Han hittade snabbt stället där djuret försvann och stack iväg efter. Sedan var det tyst i ungefär 2,5 minuter innan det kom två grova skall en bra bit in i skogen. Därefter var det igen tyst i någon minut innan han dök upp på vägen. Jag antar att han började känna sig lite ensam och skällde för att säga att nu vänder jag om och kommer tillbaka. Jaktintresset har definitivt väckts nu och man kan inte han lös riktigt hur som helst längre.

Rådjursdrev?

Jag fick bara en blixtsnabb skymt men tror nog att det var ett rådjur som Duff jagade idag. Det började med att han fick väder av något i en lite tätare skog, drog iväg en bit och började skälla. Efter 3-4 minuters skall kom han tillbaks till mig och vi gick då i riktning mot där han hade slutat. Han drog då iväg igen och började skälla på nytt, och då fick han nog också  ögonkontakt för skallet blev till ett yl och sedan bar det iväg med full fart, och efter kanske 5 minuter hördes inget mer. Efter knappa 10 minuter var han sedan tillbaka hos mig igen.

Tättrafikerad viltstig

Hittar ni alla 3 rådjur på nattbilden?

Ja vad ska man tro

Jag tog med mig familjen och plockade svamp för några dagar sedan, och rätt vad det var stack det iväg en hare framför näsan på oss. Duff följde förstås efter men inte hade jag några större förväntningar på vad som skulle hända. Men han sätter igång och skälla, överraskande grovt dessutom. Och han slutar inte heller, tiden går och snart har han hållit på i 5 minuter. Sedan kommer en vindpust och ljudet försvinner lite, jag börjar vänta att han ska komma tillbaka. Och det gör han så småningom, efter 12 minuter, med haren framför sig! Samtidigt fick jag en förklaring till succén. Det var nämligen en sällsynt cool och avslappnad hare som mer eller mindre lekte med Duff. Vi fick på första parkett se hur den stannade och väntade och putsade sig lite, innan den sprang en liten bit igen. Hur som helst, Duff fick förhoppningsvis jaktlusten väckt och jag fick höra ett fint skall. Det smakade extra gott med rådjursgryta med kantareller sedan.

När slutar man kallas valp?

Tycker mig se en viss förändring under de senaste dagarna. Duff börjar bli lite mera självständig och försvinner någon minut  ibland. Han har också börjat spåra en aning.

Strandfynd

Gick ett varv runt Vidskär, människan sätter sina spår.

Räven

Rävattack!

Duff tycks vara en riktig viltmagnet, kanske man kan använda honom till lockjakt... Denna gång var det en räv som ville leka(?). Den kom med god fart mot oss och var bara några meter bort innan jag gav mig till känna och skrämde iväg den.

Räv x2

Idag hoppade det ut inte bara en utan två rävar framför oss på motionsbanan. Duff såg dem aldrig men reste lite ragg och snusade en del, så mycket mera hände det inte.

Bockattack!

Mitt under vår fredliga skogspromenad blev vi plötsligt anfallna av en råbock. Som jag uppfattade det i hastigheten så tog den Duff för en motståndare och kom springandes i full fart. Sen kom jag och störde och då visste den inte riktigt vad den skulle tro, utan vinklade av för att sedan stanna en bit bort och tänka över situationen. Som tur var så förstod inte Duff stundens allvar, tänk om han hade fått rådjursfobi... Han blev dock mycket intresserad av att se ett rådjur på några meters håll och spårade en bit med mitt stöd.
Man kan ju fråga sig hur mycket man ska utsätta en valp för, och det här kunde ju ha gått snett. Jag tycker dock att han behöver få utlopp för sin energi på annat än att springa före/efter dottern inomhus, och promenaderna är i vanliga fall lugna och sansade där han brukar få snusa på i egen takt.

Ny plats, ny bock

Blåbärssäsong

Tre månader idag.

Plantförsök

Jag har ett högst ovetenskapligt försök med tall- och granplantor. De är 330 stycken och planterade i våras, utan markberedning under en nyhuggen fröträdställning. Av dessa är 10 av varje trädslag utmärkta med band, och deras liv har jag tänkt följ upp.
Redan nu, i mitten på juli, har 40% betats av snytbagge, en såpass att den dött. Men 6 av 10 plantor ser ännu riktigt fina ut. Det är ingen skillnad på tall och gran i antal angripna plantor.

Rådjurskontakt igen

Kvällspromenaden längs motionsbanan korsar en rådjursstig, och idag var de riktigt nära när vi passerade för det började braka i skogen. Jag slog mig ner på en sten där rådjuren hade stått och lät Duff fundera själv en stund. Det luktade helt klart intressant för han sprang runt och snusade ett tag, rent av så långt bort som 20 meter från mig, och jag fick till och med höra ett litet yl.

12 veckor igår

Vad kan man när man är 12 veckor? Äta sånt som är äckligt, jaga små barn, bitas, komma som ett skott på inkallning, stilla sig för någon tiondels sekund innan måltid och vara ensam ganska långa stunder utan gnäll.

En första rådjurskontakt

Var på promenad med Duff och dottern igår. Träffade på två rådjur på en åker och gick dit för att se om det skulle bli någon reaktion. Inte mycket visade det sig, lite vädrade han men inte mera.
Bilderna är från ett annat ställe, samma djur (?), olika dagar.

Odåga

Duff har gått och blivit en riktig odåga som biter i soffor och människor och springer iväg med saker han inte får ha. Och att försöka uppfostra en hundvalp när man har en trotsig tvååring hemma är inte heller det lättaste. Just när man fått valpen att förstå att han inte får hoppa, sätter dottern igång och uppviglar igen. Det blir en ond spiral och det enda som funkar är att sära på dem ett tag. Duff kräver allt mera aktivitet och det märks bra om han inte har fått röra på sig tillräckligt någon dag. Vi tar nån sväng ut i skogen ibland, men då är han förstås ganska försiktig och håller sig nära. Han största intresse för tillfället är att äta skit, alla sorter går bra.

Kattjakt

Sälsafari

Strålande sol och lite vind, perfekt för att kolla på lite säl. Sagt och gjort, och i Kökarsfjärden hittade vi ungefär 20 stycken på ett ställe.

Ut med snipan.

Alla vill ha en fauve

Vi for till veterinären idag och kollade upp öronen, blev ordinerade att putsa några gånger. En av de som jobbar där stormade in för att hälsa, det visade sig att hon har en fauve hemma. Var sedan in till försäkringsbolaget, och damen där skulle ha haft en fauve om hon inte hade tvingats avboka. Kan konstatera att det är en populär men inte så vanlig ras. Lär ska finnas ca 12 stycken på Åland.

Små framsteg

Från att Duff under lördagen skvättat inne var 5 minut till att söndag och måndag klarat det med en gång per dag. Hemligheten tror jag är att begränsa utrymme och aktivitet inomhus. Han får hållas i köket tidvis för att minska på buset med dottern, vilket dessutom gör att han kan slappna av mera. Det är inga som helst problem att lämna honom ensam kortare stunder, och det är förstås skönt. På bilden har en katt just gått förbi, bäst att resa lite ragg.

Get

Ny plats för kameran, en get passerade för en vecka sedan. Väntar på lite roligare fångster.

Gräs

Blev en tur ut till holmen idag. På den gamla goda tiden körde vi ut ungdjur på sommaren, och de såg till att det var slätt som en golfgreen överallt. Nu krävs det en liten arbetsinsats för att det ska vara någorlunda framkomligt.

Första veckan.

Nu har vi haft Duff med oss i en vecka. Han är precis som valpar ska vara, busig och social mellan sina långa sovstunder. Han har sin plats i ett undanskymt hörn dit han går så fort han vill vara i fred. Ibland blir han lite gnällig och vill upp i famnen, men det kan ju vara mysigt det också.  Både bil- och båtåkning går bra för det mesta och man kan lämna honom ensam i bilen kortare stunder. Han tycker om att busa med små barn men ibland går det lite överstyr och då får man gå i mellan och lugna ner en aning. Förbrukningen av hushållspapper var hög förut, nu är den skyhög då det kommer en och annan skvätt.

Bäst att få lite skogsvana direkt.

Vi tog en kort sväng ut på motionsbanan ikväll. Duff söker sig gärna ut i buskarna och utforskar, med viss envishet dessutom. Han lyssnar inte på mig riktigt genast utan snusar gärna lite till, vilket man väl får se som ett gott tecken.

Duff

Vi fick tillökning i familjen lagom till midsommar, när en Basset Fauve de Bretagne flyttade in. Resan hem var lång men gick ändå riktigt bra, trots mycket bilåkande och sammanlagt 5 olika färjor. Sedan borde vi kanske ha varit hemma och tagit det lugnt första dagen men for ändå på midsommarfest en stund. Han verkar dock ta det med ro och som synes på bilden så fick han vara ifred när han behövde.
Efter de första 2 dygnen tillsammans verkar det som att vi har fått en livlig men harmonisk kompis till oss. Han sover lugnt och mycket men sedan är det full fart igen en stund. Att leka tafatt med 2-åringen är riktigt skoj. Nu skulle det bara gälla att få ihop mat- och sovrutinerna, gärna så att det passar ihop med dotterns någorlunda.

Dysterkvist

Träffade en dyster kollega idag, han var bekymrad över att det kan vara svårt att få lönsamhet i första gallringar med de virkespriser vi har här. Och att det inte verkar bli bättre heller, i takt med att tidningarna lägger ner sina pappersupplagor.

Och när jag kommer hem och bläddrar i nyutkomna nummret av Gammalt och Nytt från Föglö, ser jag att det moderna och rationella skogsbruket får sig en liten känga.

Dessa två saker får mig att fundera på vad som händer om det en dag inte längre går att bedriva skogsbruk. Hur blir våra skogar att se ut när ingen röjer eller hugger? De självverksamma bönderna, som jobbar i skogen på vinter, har snart tagit slut. Och inte har man heller djur som betar i skogen, så som det var förr i tiden.

Det som händer är förstås att skogen blir en svårgenomtränglig vägg av lövsly och omkullfallna träd. Alltså inte ett ställe där man vill vara och inte heller speciellt vackert att se på.

Nu var detta kanske onödigt dystert tänkt, man kommer förstås att utveckla skogsbruket och hitta nya användningssätt för virket. Men man ska inte ta våra välskötta och vistelsevänliga skogar för givna!

Douglas

Tog med mig dottern och kollade på mina douglasplantor ikväll. De flesta verkar ta sig riktigt fint, något rangliga men gröna och fina. Men det är oroväckande blött efter de senaste regnen, finns jobb för en grävmaskin.

Räv

Räven går förbi med något i munnen, kanske ett rådjursben.